Sigtuna - Where Sweden Begins

Sigtuna - Where Sweden Begins

Sigtuna har en unik plats i Sveriges historia. Det är Sveriges äldsta bevarade stad, grundad på 970-talet av Erik Segersäll med den ursprungliga stadsplanen i stort sett oförändrad. Här tillverkades Sveriges första mynt, härifrån kommer Sveriges första helgon, här kan du beundra Sveriges äldsta tegelkyrka och strosa på den tusen år gamla gågatan. Läs mer och se filmen om Sigtuna här.

Tillkomst
Runt år 970 stod kung Erik Segersäll och pekade ut var Sigtuna stad skulle byggas. Han var en modern nordisk kung, som ville skapa ett rike som liknade de europeiska kungadömen han hört talas om.

Han visste hur en stad skulle anläggas. Det var med den nya kristna kyrkan han skulle samarbeta för att nå sina mål. Målet var ett bilda att rike med en kung och en gud. Han skulle vara den kungen och kyrkans överhuvud – gudsman i det nya riket. För stormännen och bönderna i omgivningarna var det mycket som var nytt – en kristen stad! Skulle man vara med eller ställa sig utanför?

Makt och handelscentrum
Erik visste hur han skulle skapa lojalitetsband. Genom att skänka tomter i den nya staden knöt han alla viktiga personer till sig. Med gatan i centrum skapade han ett makt- och handelscentrum med internationell prägel. Flera arkeologiska utgrävningar i den tre meter djupa ”svarta jorden” visar tomternas storlek och stadens plan. Och det är tydligt – än idag finns den ursprungliga stadsplanen i stort sett bevarad. Sigtuna stad är ungefär lika stor nu som då, vilket gör den unik i Sverige.

Kosmopoliter
Redan från början fanns här ett myller av språk, kulturer och influenser. Runt år 1000 bodde ca 1000 personer i staden. Arkeologiska fynd visar på handel med exotiska varor från Bysans, Ryssland, Polen och Ukraina (amforor från Svarta Havsregionen och bysantinska glaskärl). Allt tyder på att här fanns många internationella permanent boende invånare som bidrog med sin kunskap, hantverksskicklighet och sina kontakter.

Helgonet Ingegerd
Visste du att Ingegerd, Sveriges första kvinnliga helgon föddes i Sigtuna? Kungadottern Ingegerd föddes omkring år 1000 och var dotter till Olof Skötkonung och sondotter till Sigtunas grundare, Erik Segersäll. Genom äktenskapet med furst Jaroslav hamnade hon i Novgorod som storfurstinnan Irina. Hon blev inom många områden en betydelsefull person och kom att leva ett rikt liv. Innan hon dog avlade hon klosterlöfte och hennes namn som nunna blev Anna. I den ryska ortodoxa kyrkan vördas hon som den heliga Anna av Novgorod, det första svenskfödda helgonet. Sedan 2018 finns i Mariakyrkan en stor ikon föreställande Ingegerd. 

Ingegerdsleden är markerad med ett särskilt framtaget emblem skapat av Bo Lundkvist. Kronan på emblemet står för att Ingegerd var kungadotter, furstinna och helgon men påminner också om Sigtunas stadsvapen. De tre vita prickarna motsvarar ledens tre mål (Uppsala, Sigtuna och Stockholm), men kan också stå för treenigheten. Under kronan ser man ett bomärke för Rurikätten, Ingegerds makes ätt: en stiliserad pilgrimsfalk. Den kan också läsas som S U, Stockholm – Uppsala.