Äntligen Fettisdag!

Tisdagen den 5 mars är det äntligen dags för fettisdagen, även kallad semmeldagen, semlans dag och fastlagsdagen – kärt barn har många namn! Fettisdagen ingår i fastlagen, en längre fasteperiod med katolskt ursprung. Namnet fettisdag är bildat av orden ”fet” och ”tisdag” och syftar till att man skulle äta upp sig ordentligt inför fastan.

Ordet semla härstammar från latinets ”simila” och tyskans ”semel” som betyder fint vetemjöl. Den moderna semlan, gjord på vitt mjöl, mandelmassa, vispad grädde och florsocker, blev populär på 1930-talet och förutom semla, kalas detta älskade bakverk även för fastlagsbulle, fettisdagsbulle eller, i versionen med varm mjölk, hetvägg.

En förlaga till vår moderna semla är den så kallade hetväggen som blev känd under 1700-talet. Namnet kommer av tyskans ”heisse wecke”, som betyder varma kilar. Kilformen lever fortfarande kvar och återfinns ibland på semlans lock som kan utformas som en kil. Hetväggen serverades i en skål med varm mjölk och kryddades med kummin.

Det ryktas om att den svenska kungen Adolf Fredrik ska ha dött av alltför många hetväggar fettisdagen den 12 februari 1771. Det stämmer dock inte utan i verkligheten dog han av slaganfall, ett namn på både stroke och hjärtinfarkt, efter en i vår tids ögon enorm måltid. Måltiden bestod av ostron, hummer, surkål och hetvägg. Kungens frånfälle väckte starka känslor mot hetväggen och skalden Johan Gabriel Oxenstierna förde fram att fettisdagen borde förbjudas och ”hetvägg drivas i landsflykt ur Sverige, sedan den begått ett kungamord”.

På senare år har vi vant oss vid flera kreativa varianter som tex korvsemlan, semmelwrapen, saffranssemlan och den gultenfira semlan. För den som vill haka på trenden med nyskapande semmeltvister, kan man testa semmelcrêpes, på Sigtuna Crêperi. På Sigtunahöjden bjuder de in till semelbuffé på tisdag med fem olika kreativa varianter på allas vår favorit bulle. På Wenngarn serverar både Slotts cafét och Bageriet semlor redan nu, så det går bra att tjuvstarta sin njutning.  

Lämna en kommentar